Det är bra info där och jag tycker på många sätt att SSF gör ett riktigt bra jobb. Det kan jag inte säga om det internationella skidförbundet FIS, delvis med tanke hur de försvårar och höjer trösklarna till en så liten sport som längdskidåkning med stavlängdsregler, teknikzoner, bonussekunder på tourer som inte tittarna förstår och förvirrande besked samt kontrabesked angående fluorförbud. Denna vecka fanns en länk till en artikel om tre olika sätt att producera konstsnö i plusgrader med i nyhetsbrevet från SSF. Se delar av texten nedan som är författad av Jonas Braam nedan. Han har skrivit bra och initierat om konstsnö tidigare. Konstsnö i plusgrader är ett intressant ämne som jag fascinerats av i ett halvt decennium. Å ena sidan jättespännande och kanske en framtida nödvändighet, å andra sidan låg kapacitet och energikrävande suboptimalt för miljön.
Då pluggade han på Lunds tekniska högskola LTH. Nu är han energikonsult på Eko Perspektiv i Linköping och expert på just snötillverkning. I dag förlitar sig nästan alla skidanläggningar i Sverige på "konstgjord" snö. Det är bara ett fåtal anläggningar i nordligaste Sverige som helt och hållet litar på att det faller tillräckligt med naturlig snö. Annons Pengar att spara när elpriset stiger Med stigande elpriser har det blivit allt viktigare för skidanläggningarna att ha en genomtänkt strategi för sin snötillverkning och god kunskap om hur man gör snö på ett effektivt sätt. Skillnaden i energiåtgång för att tillverka 0,3 kubikmeter snö — det vill säga 30 centimeter snö på en kvadratmeters yta — kan variera mellan 0,25 kWh och 2,8 kWh beroende på snötillverkningssystemets storlek och hur det är uppbyggt, enligt Hannes Anderssons beräkningar.