Men det förutsätter att du vill bli kär - medvetet eller omedvetet. Det är inte våra hjärtan som blir förälskade, det är i stor utsträckning våra hjärnor. Lite oromantiskt må hända, men detta har sin logiska förklaring. Förälskelsen består nämligen av dopamin, noradrenalin och serotonin och det är dessa signalsubstanser som gör så att du blir alldeles prillig av förälskelse och går omkring med en konstant lyckokänsla i kroppen. Det påverkar också vårt belöningssystem, vilket kan göra att vi blir beroende av till exempel droger eller förälskelser. Vi är olika känsliga för dopaminet, och vissa fastnar i sitt beroende.
Mer Själsfränder Själsfränder kan benämnas som gamla vänner från förr - själar som vi har mött och spenderat tidigare liv med. Det finns ett speciellt band som inte liknar något annat vi tidigare upplevt, det är som någon slags oförklarlig kraft som drar två själar till varandra. Vi möts främst för att lära oss av varandra och hjälpa varandra att utvecklas, men det handlar också om att öppna upp för den villkorslösa kärleken. Ju längre vi har kommit i vår andliga utveckling desto mer mottagliga är vi för att möta andra från vår själsfamilj, och det säger kanske sig självt att det går hand i hand med att vara en gammal själ. Vi har ju samlat på oss så många livserfarenheter där vi fått växa på ett andligt plan att vi är mogna för de utmaningar och processer det kan innebära. Även om mötet med din själsfrände är ett av de vackraste och renaste möten som du någonsin kommer att erfara, så väcker det otroligt starka känslor inombords. Den stora ömsesidiga kärleken som uppstår, har också en skuggsida.