Fyra huvudsakliga rättskällorna enligt den juridiska metoden

För att ge juristerna en lite större självsäkerhet behövs det en kopernikansk vändning. I stället för att anpassa rättsdogmatiken till den vid tillfället mest inflytelserika filosofiska riktningen borde den akademiska juristen fundera på det hon verkligen gör. Den vettiga strategin tycks vara följande: Att skapa en lista möjliga länkar mellan juridik och filosofi; att undvika beroende av någon enstaka filosofisk skola; att plocka sådana filosofier som gör det möjligt att betrakta rättsdogmatiken som meningsfull. Rättsdogmatiken Det finns flera olika rättsvetenskapliga discipliner och metoder. Sådana rättsvetenskapliga ämnen som rättshistoria, rättssociologi, rättsekonomi och allmän rättslära tillämpar i stor utsträckning historiska, sociologiska, ekonomiska respektive filosofiska arbetsmetoder.
(1) identifiera och strukturera juridiska problem, (2) finna rätt rättsregel, (3) läsa och tolka rättskällor, (4) identifiera rekvisiten i en rättsregel, (5) precisera rekvisitens innebörd med hjälp av rättskällorna, och (6) självständigt ta ställning med hjälp av ändamålsavvägningar. 1 rättsdogmatisk metod 2 Rättskälleläran finns inte officiellt nedskriven någonstans, men i princip finns det fyra centrala rättskällor i svensk rätt: # Lagtext: Det här är den viktigaste rättskällan, och den som man har som utgångspunkt när man gör en rättsutredning. 3 lex superior derogat legi inferiori 4 Vad som utgör rättskällor är lagtext, förarbeten, domstolarnas praxis och doktrin. Högst upp i hierarkin över rättskällor kommer lagar och författningar, det är alltså dessa som i första hand ska beaktas. Därefter kommer de förarbeten och motiv som ligger bakom författningarna. 5 En norm i en privat rättskälla riskerar då att inte längre själv uppfattas som grunden för den rättsliga slutsatsen. I stället tycks den juridiska verkan uppstå först då regeln kommer till uttryck i en offentlig rättskälla, som lag eller praxis. 6 Regeringsformen (RF) kap Statsskickets grunder och grundläggande principer för den offentliga maktutövningen: Legalitetsprincipen. Objektivitetsprincipen. kap Grundläggande fri- och rättigheter. Förbud mot dödsstraff och tortyr samt kroppsstraff. Skydd för äganderätten. Skydd mot diskriminering. 7 lex posterior 8 Oberoende av bestämmelserna i § 1 av denna artikel skall utdelning från ett bolag med hemvist i Schweiz till ett bolag med hemvist i Sverige vara undantagen. 9 Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda under vilka förutsättningar prisavdrag och hävning kan aktualiseras enligt KöpL. 10 Färdighet och förmåga. kritiskt och systematiskt analysera komplex juridisk och rättsvetenskaplig argumentation med utgångspunkt i juridiska hanteringsregler; identifiera och formulera avancerade problemställningar på den juridiska metodlärans område samt argumentera for lösningar på dessa;. 11 Vilken betydelse de juridiska tidskrifterna har haft för den rättsvetenskapliga debatten har varit ett återkommande tema i svensk rättshistorisk forskning och frågan utgör ett ämne i sig. Här ska endast som exempel på bidrag till diskussionen nämnas Kjell Åke Modéers uppsats, Katalysator för rättsliga diskurser — Svensk juristtidning under Karl Schlyters redaktörskap, SvJT. 12
I denna uppsats vill jag kort sammanfatta min analys av begreppet "gällande rätt" samt formulera vissa iakttagelser beträffande rättskälleläran och lagtolkningsproblematiken. Denna analys och dessa iakttagelser är fragment av en mera omfattande teori om rättsordningens struktur. Teorin — som kan kallas för neorealism eller juridisk rättsteori — har närmare utvecklats i min bok "Juridikens metodproblem" vilken utkommer inom kort. Analys av begreppet "gällande rätt" hör till den allmänna rättslärans och rättsfilosofins klassiska problem. Ändock finns det ej någon allmänt erkänd teori avseende detta begrepp. Den "realistiskt" orienterade litteraturen i allmän rättslära utgår ofta från följande iakttagelse: doktrinens påstående att en särskild regel är gällande rätt är en förutsägelse om att regeln kommer att tillämpas i framtida rättsliga avgöranden.