Diskriminering statistik

Hatbrottsstatistiken publiceras vartannat år och däremellan publicerar Brå fördjupade statistiska undersökningar på området. Ny statistik I och med införandet av den nya metoden inför års produktion av statistik över polisanmälda hatbrott så är statistiken i den senaste rapporten enbart jämförbar med års statistik och inte längre bak i tiden. Den tidigare statistiken finns tillgänglig här Innehåll på sidan Samtliga hatbrottsmotiv Främlingsfientliga och rasistiska hatbrott Afrofobiska hatbrott Hatbrott mot religiösa grupper Antisemitiska hatbrott Islamofobiska hatbrott Hbtqi-relaterade hatbrott Homofobiska hatbrott Transfobiska hatbrott Regional fördelning Handlagda hatbrott Om statistiken Brås statistik över polisanmälda brott med hatbrottsmotiv bygger på anmälningar som polisen har hatbrottsmarkerat och där Brå har identifierat hatbrottsmotiv. Hatbrottsstatistiken publiceras vartannat år och utgörs av dels en undersökning av polisens hatbrottsmarkering, dels en redovisning av de hatbrottsmotiv Brå har identifierat, såväl som brottskategorier, typ av brottsplats, den utsattas kön samt relation till gärningspersonen. Utöver detta redovisas även statistik över anmälningarnas regionala fördelning, det vill säga uppdelat på de polisregioner där de registrerats, och statistik över hatbrottens fördelning per kommun, utifrån var brotten skett. Förändringar i Brås statistik över polisanmälda hatbrott Från och med är Brås statistik över polisanmälda brott med hatbrottsmotiv en totalundersökning av alla polisanmälningar som polisen har hatbrottsmarkerat.
Diskriminering är ett utbrett samhällsproblem och förekommer inom alla områden i det svenska samhället. Det här visar DO:s första årsrapport om förekomst av diskriminering i Sverige. Rapporten pekar på att riskerna att utsättas är särskilt stora i skolan och i arbetslivet. 1 diskriminierung arbeitsmarkt 2 diskriminering som inkom handlade 37 procent om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och 32 procent om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. 3 studien diskriminierung 4 Åren – ökade antalet anmälningar om diskriminering från till Anmälningarna om diskriminering handlar oftast om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. 5 Personer som upplevt diskriminering eller kränkande behandling. Andelar i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp. 6 Två tredjedelar av kvinnorna och hälften av männen uppger att diskriminering av kvinnor på arbetsplatser i Sverige är ett problem. Detta trots att Sverige återkommande hamnar i topp på EIGE:s jämställdhetsindex1 och att det är få som anser att Sverige inte är ett jämställt samhälle. Det visar Jämställdhetsmyndighetens. 7 do se diskrimineringslagen 8 Personen mit Migrationshintergrund berichteten fast doppelt so häufig von erlebten Diskriminierungen wie die Mehrheitsbevölkerung. 9 Frau Nathalie Schlenzka von der Antidiskriminierungsstelle des Bundes. 10
Antalet anmälningar till DO fortsätter att öka Mellan åren ochvar ökningen 9 procent. Det visar DO:s årliga statistikrapport som publiceras idag. Förra året inkom knappt anmälningar om diskriminering till DO. Ökningen av antalet anmälningar gäller samtliga diskrimineringsgrunder. De största procentuella ökningarna rör anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning respektive ålder. Precis som tidigare år visar statistikrapporten att anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning är vanligast.