Atomer delar elektroner

Begrepp 9 Språk I antikens Grekland fanns det filosofer som funderade på hur allting är uppbyggt. Ett förslag var att det fanns ett slags minsta beståndsdelar - atomer - i all materia. I början av talet utfördes experiment som verkade bekräfta den teorin. Atomer existerar verkligen! Man tänkte sig dem som runda hårda bollar som inte gick att dela upp i mindre delar. Nästan hundra år senare, i slutet av talet, gjordes en ny upptäckt. Atomer kan skicka ut ännu mindre partiklar - elektroner.
Atomer med samma atomnummer men olika masstal kallas isotoper. Deuterium är en isotop av väte med masstalet 2 och består av en proton, en neutron och en elektron. Antalet elektroner i en atom är lika med antalet protoner, så totalt sett är atomen oladdad. 1 är protoner och elektroner exempel på 2 I dagens modeller innehåller alla de hundra typer av atomer som forskarna känner till två viktiga delar; en atomkärna i mitten och ett antal partiklar (små delar) som kallas elektroner och som rör sig i mycket hög fart runt omkring den. 3 hur många elektroner får plats i l skalet 4 Runt en atomkärna (röd boll) befinner sig elektroner (svarta prickar) i diffust så kallat elektronmoln. Det finns vissa områden där sannolikheten är större att de finns, vilket kallas för elektronskal. 5 Elektroner. Runt den positivt laddade atomkärnan rör sig ett antal elektroner med negativ laddning. För att atomen som helhet ska vara oladdad måste dessa vara lika många i antal som protonerna. I atommodellen till höger är elektronerna markerade med pilar. Symbolen e − är en internationell beteckning för elektronen. 6 Atom er den minste mengden av et grunnstoff. Alt stoff består av atomer. Atomet er bygd opp av en kjerne som igjen er bygd opp av protoner, og nøytroner. Disse er igjen bygd opp av kvarker. Rundt kjernen har atomet ei «sky» av elektroner. Protonene i kjernen har positiv elektrisk ladning og nøytronene har nøytral ladning. 7 hur många elektroner har en silveratom 8 Han teoretiserade att den positiva delen av atomen var pudding med elektroner inbäddade i den. 9 Neon - i färgade lysrör. 10 En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning). En atomkärna omgiven av elektroner bildar en atom. Elektroner är lätta partiklar; en proton är cirka 1 gånger tyngre än elektronen. 11 Beroende på vilket skal vi fyllt på sist kommer atomerna få olika kemiska egenskaper. Periodiska systemet kan därför grovt delas upp i fyra delar: En del med grundämnen som har s-elektroner ytterst, en där p-elektronerna fyllts på sist, en med d-elektronerna ytterst och sist en med f-elektroner. 12
Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Atomerna sitter då ihop två och två. Varje väteatom har en valenselektron. Dessa två elektroner går runt båda atomkärnorna.